På onsdagar har vi babysim i Hälsans hus. Det är tredje kursen vi har påbörjat nu. Det är mysigt och kul och man märker hur nyttigt det är för barnen. En del säger att barn kan få mycket infektioner och dylikt av den varma miljön. Men jag har aldrig märkt något på Axel, så det verkar inte vara någon större fara.
Nu håller vi på att lära barnen att hoppa ner till oss i vattnet efter att de har krypit upp till kanten. Axel brukar sitta på kanten och flina åt mig när jag håller på och lockar och räcker fram händerna: "Kom till mamma, kom till mamma". Till slut får man ta tag lite i händerna och då hoppar han i så glatt.
Sedan försöker vi lära dom att om de plumsar i så ska de vända sig om i vattnet och ta tag antingen i kanten eller i oss. I går vände sig Axel själv under vattnet och tog tag i min hand, så det börjar arta sig.
Sedan är det ju mycket lek, plask och sång också. Mot slutet brukar vi lägga upp dom på ryggen och så myser vi bara runt i bassängen. Det är superskönt att hoppa i där nu, 35 grader ungefär. Axel håller i sig själv när han hänger där på ryggen. Man kan till och med dyka under vattnet och han håller sig kvar utan problem. Häftigt.
Så långt är allt okej. Det är när man kommer ur bassängen det jobbiga börjar. Vi är 1o stycken mammor (denna säsongen är det bara mammor) med varsin ettåring. Vi ska försöka få plats i ett litet omklädningsrum med tre duschar. Det är barnstolar, mattor, badbaljor överallt. I bland skojar de till det och är där med en skolklass också. Det är meningen att de ska vara borta när vi väl kommer dit, men ni vet ju hur en del tonåringar är. Det ska duschas i 20 min, sminkas, blåsas hår, plattångas och sedan pratas också. Detta händer som tur var inte så ofta.
Däremot öppnar bassängen för pensionärssim vid 12. Prick 12 ramlar det alltså in 6-7 pensionärer också, som dessutom har mage och klaga på oss. Enligt simledaren/chefen är det tydligen en eller ett par som klagar varje vecka att vi är där med barn. Men gå inte dit prick tolv då!!! Om de bara väntar till kvart över så är alla borta. Men nähä då, då ska man tvunget dit och trängas och klaga. Blir så trött... I går var jag helt slut när jag kom hem. Som tur är sköter sig Axel väldigt bra. Han brukar ligga ganska snällt på sin handduk och torka. I alla fall tills han fått på sig kläder, sedan vill han gärna gå runt och kolla, men man får ju se upp så ingen kör över honom med rollatorn...
Bortsett från detta är det jättekul att gå och simma;))
torsdag, november 27, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar